Tyskland - viner
Det har odlats vin i Tyskland sedan romartiden, men problem som dåligt klimat, krig och vinlusen gjorde att odlingen tog fart först på 1950-talet. Det var på 1500-talet odlingen var som störst, då drack tyskarna fem gånger mer vin per person än idag. Tyska viner har haft problem med dåligt rykte, och en viktig anledning till detta är de söta eller halvsöta billiga vinerna som man massproducerade för exportmarknaden. När vinlagen från 1990-talet började gälla ändrades fokus till produktion av kvalitetsviner.
Druvor
Tyskland producerar mest vita viner, men de senare åren har andelen röda viner ökat. Många av Tysklands druvor är korsningar i försök att hitta karaktärsfulla druvor som klarar av det kalla klimatet. Den vanligaste druvan är riesling som utgör ungefär 20 % av den totala odlingsytan. Sen kommer müller-thurgau och spätburgunder/pinot noir.
Etiketten
Den tyska vinlagen skapades 1971 och har sedan reviderats ett antal gånger . Vinerna klassas efter mognadsgraden (mustvikten). Kvalitetsnivåerna är:
Tafelwein – bordsvin.
Landwein – lantvin.
Q.b.A Qualitätsweine bestimmter Anbaugebiete ohne Prädikat.
Prädikatswein (tdigare Q.m.P – Qualitätsweine mit Prädikat) är den högsta kvalitetsklassen och motsvarar AOC i Frankrike. Druvorna ska komma från ett angivet Bereich (distrikt). Dessutom ska det anges typ av prädikatsvin. Det finns sex varianter:
- Kabinett. Druvorna skördas i normal tid och vinet blir torrt/halvtorrt.
- Spätlese. Druvorna skördas senare för att uppnå mer arom och vinet blir allt från torrt, halvtorrt till halvsött.
- Auslese. Utvalda sent skördade druvor. Druvorna är övermogna och kan vara angripna av botrytis (ädelröta). Vinet blir halvtorrt eller halvsött.
- Beerenauslese. Här väljer man ut och plockar de druvor som är övermogna och vinerna blir söta. Ofta är druvorna angripna av botrytis.
- Eiswein. När temperaturen är -8 grader plockar och skördar man druvorna. Vinet blir mycket sött. Druvorna får inte vara angripna av botrytis.
- Trockenbeerenauslese (TBA). Druvorna plockas när de torkat till russin. Dessa viner framställs de år när förutsättningarna för botrytis finns. Vinerna blir söta och intensiva.
VDP
VDP är en annan märkning som blivit ”populär” och lättare att förstå för oss konsumenter. VDP är en privat organisation med 200 av de främsta odlarna i Tyskland. De som får lov att vara medlemmar i VDP, lämnar det gamla prädikatsystemet ovan, där alltså sockerhalten får bestämma kvalitetskategori. Istället klassificeras vinerna efter kvalitet (på samma sätt som i Bourgogne). Klassificeringen gäller endast torra viner. VPD har fyra nivåer: Gutesweine, Ortsweine är som namnet antyder vin från druvor från en ort/kommun, Erste Lage är en klassificering där vinet kommer från en enskild vingård, och det kan du se på etiketten som visar vingårdens namn, vinbyn samt druva, Grosse Lage är de bästa vingårdslägena, motsvarande Grand Cru i Bourgogne.
Vinregioner
Tyskland delas in i 13 Aubaugebieten (distrikt). Dessa är Ahr, Mittelrhein, Mosel, Nahe, Rheingau, Rheinhessen, Pfalz, Hessische Bergstrasse, Baden, Franken, Würtemberg, Saale-Unstrut och Sachsen.